Både plus och minus för vården i Västernorrland

Bokslut 2011 för landstinget Västernorrland presenterades igår. Det har framförts olika bilder av resultatet i media igår och idag, alla lika sanna.

Landstinget totalt gör ett reslutat på +69 miljoner men vården går back 100 miljoner skrivs det, men det är faktiskt inte riktigt sant.

Det är mycket tack vare det arbete som våra anställda gjort för att minska köer till besök och operation/behandling samt för att minska antibiotikaförskrivningen som vi ändå landar på plus 69 miljoner på sista raden för landstinget som helhet.

Vården har problem med stora kostnader för hyrpersonal och köpt vård. Det är helt enkelt stafetter och riks- och regionsjukvård som gör att slutenvården inte håller budget. Tidigare har sossarna ändå, när det inte gått ihop, kapat vårdplatser och sparkat personal ”på golvet” trots att landstinget dras med en stor administrativ överbyggnad som kostar mer än den smakar men som beror på landstingets organisationsstruktur.

Det är slut med osthyvlandet, det är systemfelen vi ska åtgärda. Att ”spara” när vi har fullbelagda vårdavdelningar ger bara långtidssjukskrivningar, utbrott av multiresistenta bakterier och läkarflykt.

För slutenvårdens del måste vi vara uthålliga och lita på de bollar vi satt i rullning som ska leda till att vi har en helt ny modern slimmad organisation på plats 1 jan 2013.

För primärvårdens del har vi helt andra problem som kräver helt andra lösningar. Där jobbar vi vidare med vetskapen om att det är bråttom om vi ska kunna vända skutan i tid. Det handlar om att skapa en organisation som är flexibel men som gynnar och lyfter personalen. Det är inget problem att distriktssköterskor rör sig mellan privat och offentlig vårdgivare. Det skapar tvärtom möjlighet till en bra löneutveckling och gör att landstinget måste anstränga sig lite hårdare för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Det är verkligen inte tid att luta sig tillbaka och vara nöjd bara för att tillfälliga statsbidrag och skatteunderlag gett svarta siffror på sista raden. Vi har fortfarande vansinnigt mycket kvar att göra och väldigt lite tid att göra det på.

Jag skulle vilja sammanfatta landstingets situation med att det blir sämre innan det blir bättre, men vi måste tror på att vår politik kan åstadkomma något som sossarna aldrig lyckades med, nämligen långsiktig stabilitet och slutligen en ekonomi i balans.

Share