Det här med att blogga en gång i veckan…

…det gick ju så där. Jag kan i alla fall konstatera att man lär så länge man lever. Min tid är inte längre min att disponera utan tillhör numera min lilla mini-me. Hon styr som en diktator och hennes föräldrar skulle aldrig drömma om att ifrågasätta hennes styre.

Hur kommer det sig att det numera känns viktigare att koka barnmat än att läsa dagstidningen eller att sitta och leka titt-ut lekar istället för att gå igenom mailen, märkligt det där med prioriteringar.

Snart är det dags att börja jobba igen. Det är landstingsfullmäktige till veckan, sen är det bara en vecka till innan jag ska börja jobba igen. Det är visserligen bara 2 dagar i veckan, men det känns ändå som att tiden går alldeles för fort.

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>